Samtliga recensioner. Nya kommer undan för undan.
Dimma, regn eller blötsnö utanför fönstret? Dags att poppa popcorn och paxa favorithörnet i soffan innan katten eller hunden gör det. Nu ska husseoch matte titta på film, vik hädan!
Här nedan är samtliga av Johannas recensioner, i den ordning de gjordes, d.v.s. den äldsta ligger överst.
| Titel | Handling | Recension | Betyg |
| Easy Rider (1969) | Vännerna Wyatt (Peter Fonda) och Billy (Dennis Hopper) ska ta sig på en motorcykelresa genom 60-talets USA. De har siktet på karnevalen Mardi Gras i New Orleans och på vägen stöter de på en rad människor, bland annat den alkoholiserade advokaten George (Jack Nicholson). | Handlingen är fruktansvärt otydlig. Jag förstår att filmen på ett vis representerar frihetskänslan, men vad mer? Det enda partiet i filmen som jag tycker hade någon typ av substans var när de kom på idén om att gå på bordell. Då förde de en realistisk dialog som inte till 90% bestod av ”Hey man!”. Något positivt var de fina vyerna… Är ändå glad att jag sett denna kultfilm, men en gång räckte. | Ett kopplingsras |
| Me and Will (1999) | Jane (Sherrie Rose) och Will (Melissa Behr) träffas på drogrehab och de får bra kontakt direkt. De bestämmer sig för att fly från rehabiliteringen för att leta reda på Peter Fondas motorcykel från Easy Rider som ska finnas någonstans i Montana. | Blev positivt överraskad! Jag hade låga förväntningar eftersom filmen hade starka kopplingar till Easy Rider (som jag inte var särskilt imponerad av). Filmen berörde flera samhällsproblem såsom missbruk, kvinnomisshandel, sexuellt våld, medberoende, depression – den hade allt! Det var en tydlig handling vilket uppskattades och jag gillade också att karaktärerna var nyanserade. Vissa saker kunde jag dock störa mig på. Många delar var väldigt overkliga –t.ex. när en av karaktärerna krockar med en husbil och inte får en skråma. | 7 av 10 |
| Citronträd och motorolja (2005) | Filmen är baserad på en verklig historia och utspelar sig på 60-talet. Burt Munro (Anthony Hopkins) innehar rekordet för den snabbaste motorcykeln i Nya Zeeland och Australien. Burt nöjer sig dock inte med det utan drömmer om att resa till Bonneville Speedway i USA för att slå ytterligare hastighetsrekord. | Den bästa av de hittills recenserade filmerna enligt mig! Verklighetsbaserade filmer ger något extra. Många karaktärer tittade förbi väldigt hastigt genom filmens gång, men kände ändå att flera tillförde något till historien (till skillnad från vissa tidigare recenserade filmer, host host Easy Rider). Det fanns inga karaktärer som man blev riktigt arg på. En feel good-film! Det mest orimliga var när ett MC-gäng gick från att vara dräggiga ena sekunden till att helt plötsligt vara väldigt stöttande så fort huvudkaraktären bestämt sig för att åka till USA. | 8 av 10 |
| Wild Hogs (2007) | De fyra vännerna Doug (Tim Allen), Woody (John Travolta), Bobby (Martin Lawrence) och Dudley (William H. Macy) låter sig alla köras med på olika sätt. De är inte nöjda med tillvaron och närmar sig 50. De bestämmer sig för att åka till Kalifornien på en motorcykeltripp men stöter på trubbel när Woody bränner upp en bar som tillhör ett MC-gäng. | Det här var en ”snubbelhumor-film”, vilket jag tycker är medelmåtta kul… Men filmen trappade upp ungefär halvvägs in –då fick den mer av en handling. Första halvan var ganska luddig och gick ut på att de skulle ”hitta sig själva” genom att resa, medan den andra halvan handlade mer om hur de skulle ta sig ur ett bråk med ett MC-gäng – och i samma veva rädda en småstad. Pluspoäng för att bl.a. Paul Teutul Sr och Peter Fonda var med på ett hörn. | 7,5 av 10 |
| Ghost Rider (2007) | Baserad på Marvels serie om Ghost Rider. Johnny Blaze (Nicolas Cage) är stunt-motorcyklist. Som tonåring sålde han sin själ till djävulen (Peter Fonda). Åratal senare är han känd över hela världen med sina stunts, men på natten förvandlas han till Ghost Rider –djävulens prisjägare. När Johnnys gamla kärlek Roxanne (Eva Mendes) kommer tillbaka in i hans liv ser har en chans att bli lycklig och måste då vinna tillbaka sin själ. | Det här är en film som ska vara jättecool, men effekterna är så B att det slår över och blir supertöntigt istället –vilket jag ÄLSKAR! När Johnny blir till Ghost Rider så blir hans huvud en dödskalle som brinner och hans motorcykel förvandlas till kedjor och eld… Say no more! Underhållningsvärdet är på topp, så länge man inte förväntar sig ett underverk. | 8 av 10 |
| Streets of Fire (1984) | Sångerskan Ellen Aim (Diane Lane) kidnappas mitt under en spelning av Raven (Willem Dafoe) och hans MC-gäng. Ellens före detta pojkvän Cody (Michael Paré) är i stan och bestämmer sig för att rädda henne. Med sig har han Ellens nuvarande pojkvän och manager Billy Fish (Rick Moranis) och sin nyfunna vän McCoy (Amy Madigan). | Helt ärligt så trodde jag att det skulle vara mer motorcykel-närvaro i filmen… Det var mest det onda MC-gänget som hade med det att göra. Dock var det en väldigt kul film att titta på för att den var dålig –fruktansvärd dialog, orimliga exploderande motorcyklar och obegripligt handlande av karaktärerna. Om den här filmen ska ses rekommenderas den som slötittning – se den absolut inte för kvalitén utan för underhållningsvärdet. Filmen har inte heller åldrats särskilt väl. | 3,5 av 10 |
| Stone (1974) | MC-gänget Gravediggers medlemmar blir mördade en efter en. Polisen Stone får tillåtelse av gänget att låtsas vara en medlem medan han undersöker vem som ligger bakom morden. Under utredningen börjar han identifiera sig med gängledaren och medlemmarna och i slutänden måste han välja mellan sitt jobb och Gravediggers. | Jag gillade den här filmen! Den var ganska stereotypisk i sin ”outlaw biker gang-tolkning” genom sina droger, alkohol, nakenhet och de många barslagsmålen men jag tyckte ändå att det var en underhållande film som aldrig blev seg eller tråkig. Den hade några flummig stunder, men tyckte filmen i sin helhet var begriplig vilket inte alltid är en självklarhet i bikerfilmer. Det fanns många roliga detaljer, t.ex. att alla i Gravediggers körde färgglada motorcyklar av märket Kawasaki. Karaktärerna var också ganska kul. En extra stor eloge för karaktären Dr Death som var ett riktigt original. Sover i kista, utfällbar stormhatt och ögonlapp. Pluspoäng att hans första replik i filmen är när han vrålar ”SATAAAN!”. Fnissade. | 7/10 |
| Beyond the Law (1993)(el. Fixing the Shadow el. Made of Steel) | Polisen Dan Saxon (Charlie Sheen) infiltrerar MC-gänget Schakalerna för att få fatt på knarksmugglare. Men för att behålla gängledaren Bloods (Michael Madsen) tillit behöver han begå brott. | Ytterligare en ”undercover cop in a biker gang”-film, men en mycket underhållande sådan! Om man gillar montage är det här en film man kommer tycka om. Det kändes som att det var många radom möten i början, men alla var av betydelse i slutänden! Virgil, mekanikern som ska hjälpa Saxon att passa in i biker-miljön, var LÄTT den bästa karaktären; en comic relief som man INTE störde sig på… En väldigt underhållande film som man kunde skratta åt men som ändå – rätt vad det var – blev allvarlig när den behövde vara det. Minuspoäng för att Peter Fonda inte var med, pluspoäng för att filmen var baserad på verkliga händelser. | 8/10 |
| Ghost Rider: Spirit of Vengeance (2011) | Uppföljare till Ghost Rider från 2007. Både djävulen och ett gäng munkar vill åt pojken Danny. Han och hans mamma Nadya (Violante Placido) är därför ständigt på flykt. För att hitta pojken, å munkarnas vägnar, söker Moreau (Idris Elba) upp den före detta motorcykelstuntmannen Johhny Blaze (Nicolas Cage). Numera lever han undangömd – och han har fortfarande sin förbannelse där han förvandlas till en motorcykelåkande demon som äter onda själar. I utbyte mot att Johnny hittar pojken erbjuder munkarna att häva förbannelsen. Remake av Burn Out från 2017. Filmen handlar om den spanske superbike-föraren Rafa som får ett gyllene tillfälle att bli proffsförare hos en sponsor. I samma veva får han reda på att han exflickvän Natalia, tillika mor till hans son, har en stor skuld hos ett kriminellt gäng. För att hjälpa henne betala tillbaka skulden blir Rafa indragen i att smuggla knark samtidigt som han försöker få resten av livet att gå ihop. | Underhållningsvärdet är högt, men det är alltid svårt att slå originalet… Några storslagna detaljer är att munkarna, av någon anledning, har SVINMYCKET vapen och de verkar vara typ hackers… De har någon typ av superteknologi, vilket är lite spännande! Det är VÄLDIGT rolig dialog i filmen. Johnny drar flera ”one-liners” som är helt verklighetsfrånkopplade. Innan det sista slaget ska Johnny och Moreau ta sig en klunk vin som Moreau länge sett fram emot att prova. Johnny säger då att ”det nog passar bra till en sallad”. Jag vet inte, men det känns som att det mesta han säger verkligen kommer från ingenstans. Jag tycker dock att det fanns några störiga detaljer som kunde ha undvikits… T.ex. visades flera återblickar till när Johnny skrev på sitt kontrakt med djävulen, men det stämde inte överens med första filmen. Det fanns även en karaktär vid namn Carrigan som jobbar för djävulen. Under filmens gång för han förmågan att få saker att ruttna, men det är helt ologiskt vad som ruttnar och inte. En del personer dör också på direkten medan andra klarar sig orimligt länge. Det var även synd att djävulens skådespelare var utbytt. Peter Fonda var utbytt mot Ciarán Hinds (som i och för sig gjorde ett bra jobb). Kändes som att bytet räddades med förklaringen att ”djävulen har många skepnader”… | 6/10 |
| Centauro (2022) | Remake av Burn Out från 2017. Filmen handlar om den spanske superbike-föraren Rafa som får ett gyllene tillfälle att bli proffsförare hos en sponsor. I samma veva får han reda på att han exflickvän Natalia, tillika mor till hans son, har en stor skuld hos ett kriminellt gäng. För att hjälpa henne betala tillbaka skulden blir Rafa indragen i att smuggla knark samtidigt som han försöker få resten av livet att gå ihop. | MYCKET bra film! Ofta när jag ser bikerfilmer är de lite putslustiga på många sätt men den här hade ett allvar i sig och var riktigt spännande rakt igenom. Det var till och med så att jag var tvungen att sätta mig upp från min horisontella titta-på-film-ställning när det blev lite väl exalterande. Du vet… som när en sportintresserad person ser en match och så blir det nästan mål. Minuspoäng för slutet som vad ganska rumphugget. Det är det ENDA som drar ner betyget, annars hade det varit fullpott! | 9/10 |
| Revenge Ride (2020) | Filmen handlar om Maggie (Serinda Swan) som är med i MC-gänget Dark Moon där bara kvinnor är välkomna. Gänget leds av Trigga (Pollyanna McIntosh) som skyddar sina egna till varje pris, men är helt skoningslös mot andra – framförallt mot män. Maggies kusin Mary (Vanessa Dubasso) blir drogad och våldtagen på en fest och Dark Moon hjälper henne då att hämnas. | Jag ville tycka om filmen, men det är lite för många ologiska saker som händer och lite för många så kallade scripta-fel för min smak. Exempel på det ologiska är när karaktären Brian har jättebråttom att ringa Maggie för att meddela väsentlig information, men när de väl ses så tar det otaliga timmar innan han berättar något. Exempel på när scriptan inte gjort sitt jobb är när Maggies motorcykel helt magiskt byter kulör och antal backspeglar från ena sekunden till den andra. Jag tyckte heller inte att skådespelarna riktigt bottnade i sina roller, men med några undantag. Älskade Triggas karaktär för att skådespelaren gjorde rollen jävligt bra, men många andra upplevdes som att de försökte spela coolare än vad de var. De lyckades tyvärr inte. Filmen var däremot väldigt snyggt filmad och grundhistorien är bra. Det tror att jag skulle ge den ett högre betyg om allt höll en jämn nivå – alltså att allt antingen var mer vässat eller att allt var mer B. Dock ett stort plus att de som körde MC oftast använde hjälm!! Safety first! | 3,5/10 |
Mad Max (1979) | Max (Mel Gibson) är polis i postapokalypsens Australien. Han vill dra sig tillbaka för att vara mer med sin fru och son, men när de mördas av ett mc-gäng ger sig Max ut på ett hämnduppdrag. | Handlingen säljs in som en hämndhistoria ur Max perspektiv. Filmen är ca 1,5 timme lång, och hämnden utspelas när det är ca en kvart kvar av filmen. Resten var kaos. Man förstod ingenting av handlingen, flera onödiga karaktärer och det var inte ens särskilt tydligt att det skulle föreställa en postapokalyps. Jag kan inte göra annat än hålla med min partner som jag såg filmen tillsammans med: ”Det var nog ta mig fan det sämsta jag har sett.” Något positivt: Det fanns i alla fall många motorcyklar att betrakta i filmen, och vissa var svincoola! Uppskattade också att en i mc-gänget hade hjärtformade solglasögon. Fnissade. | Två (!) kopplingsras |
| Furiosa: A Mad Max Saga (2024) | Berättelsen om hur Furiosa (Alyla Browne och Anya Taylor-Joy) blev den person hon är i Mad Max: Fury Road. Världen har fallit samman men Furiosa växer upp i ett mindre samhälle som frodas. En dag kidnappas hon av några män på motorcykel och förs till den brutale MC-gängledaren och krigsherren Dr. Dementus (Chris Hemsworth). Filmen följer Furiosas väg till att bli imperator (befälhavare), men hennes ultimata mål är att ta sig hem igen. | En MYCKET bra film, om än väldigt magstark till och från. Till skillnad från den förra Mad Max-filmen jag recenserade så fanns en röd tråd i denna film. Dessutom en röd tråd som man VILLE följa. Extremt många motorcyklar var med i filmen och några stack ut ordentligt. T.ex. Dr. Dementus motorcykel-spann som efterliknade ett romerskt hästspann – med tre motorcyklar som drog en vagn. Det var också många kreativa lösningar på att göra sina fordon till vapen, och för att få dem att se allmänt postapokalyptiska ut: Djurskallar, automatvapen och propellrar var monterade på motorcyklarna, som ofta var av glidar- eller cross-variant. Under en scen lyckas en person både flyga och skjuta med sin motorcykel samtidigt… Motorcyklarna spelade en viktig roll genom hela filmen och jag tyckte att de tillförde mycket, men det var historien i sig som gjorde filmen bra. Action, jaktscener, motorer och explosioner. Gillar man sådant kan jag starkt rekommendera Furiosa (och de andra Mad Max-filmerna, med undantag för den absolut första…) | 9 av 10 |
| Torque – på högsta växel (2004) | MC-killen Ford (Martin Henderson) återvänder till Los Angeles för att vinna tillbaka sin flickvän Shane (Monet Mazur), men inom kort anklagas han för ett mord på en medlem i ett motorcykelgäng. Ford behöver rentvå sitt namn, men det är lättare sagt än gjort när han har polisen samt två MC-gäng efter sig. | Intensiv? Svar: ja. Det kändes som att man knappt fick andrum ens i de ”lugna” partierna av filmen. Man fick inte riktigt lära känna karaktärerna på djupet så man brydde sig inte särskilt mycket om dem, MEN det var en fruktansvärt rolig film! Det var ingen komedi, så det kanske inte var önskvärt för filmskaparna, men jag skrattade högt många gånger. Allt var överdrivet och urballat så filmen var riktigt kul att titta på. Dåliga specialeffekter adderar bara till upplevelsen på något märkligt sätt. Vill man se jaktscener på motorcykel, stunts och slagsmål (både på och med motorcyklar) kan jag ändå rekommendera den här filmen. Det var också uppfriskande med TVÅ MC-gäng; Reapers där alla körde SPORTHOJ (?!) och Hellions där alla körde glidare. | 5 av 10 |
| Riding High (1981) | Dave Munday (Eddie Kidd) jobbar som motorcykelbud. Han älskar att åka MC men börjar tröttna på jobbet. En dag får han reda på att det kommer anordnas en tävling om att vinna en drömmotorcykel – det enda Dave behöver göra är att slå den regerande stuntmästaren Judas S. Chariot (Bill Mitchell) genom att hoppa över the Devil’s Leap – gapet som lämnats efter en järnvägsbro. | Tyvärr en ganska tråkig film. Den hade sina stunder då den var rolig, men överlag försökte den vara lite för seriös för sitt eget bästa. Lite för många ”plot holes” för min smak. Exempelvis så var stunttävlingen riggad för att Chariot inte skulle få några utmanare, men Dave lyckas ändå att få in en fot… och så dyker det ÄNDÅ upp en tredje person som ska tävla från ingenstans! Var kom han ifrån ens?! Filmen ska dock ha ett stort plus för att det var en riktig stuntman i huvudrollen! | 2 av 10 |
| GTmax (2024) | Soélie (Ava Baya) är en fransk före detta motocrosstalang som lagt hjälmen på hyllan efter en olycka. När hennes bror blir rekryterad att delta i en juvelkupp tvingas hon upp på motorcykeln igen för att rädda honom ur knipan. | Den här filmen var tyvärr en aning intetsägande i min mening. Synd – för jag tyckte att den hade potential att vara bättre. Soélie och hennes familj riskerar att bli av med allt om de inte kan betala sina skulder. De behöver få in pengar på något sätt, och pappan föreslår att sälja deras motorcyklar. Motorcyklarna är av stort sentimentalt värde för familjen då barnens numera döda mor älskade att bygga om motorcyklarna. Istället väljer både Soélie och hennes bror Michael att beblanda sig med kriminella för att hjälpa till ekonomiskt. Ovärt?! För karaktärerna är det mycket som står på spel, men för tittaren blir det hela orimligt på något vis. Juvelkuppen som syskonparet blir indragna i osar dessutom Jönssonligan, vilket inte passar ihop med filmens ambitioner. Den inledande ”coola” polisjakten blev snabbt rätt töntig när det visar sig att skurkarna kör scooter o.s.v. Jaktscenerna blev dock bättre när de skedde på kullerstensgator, i smala gränder och nära vattnet. Summan av kardemumman blev i alla fall att filmen varken var tillräckligt intim eller tillräckligt grandios. Det blev mest mellanmjölk. | 4 av 10 |
| The Bikeriders (2023) | Motorcykelklubben Vandals i mellanvästern är till en början en mindre lokal klubb, men under årens lopp utvecklas den till att bli ett allt våldsammare gäng. I filmen får vi i följa de tre medlemmarna Kathy (Jodie Comer), Benny (Austin Butler) och Johnny (Tom Hardy). Kathy dras in i sammanhanget genom den laglöse Benny, som i sin tur är klubbledaren Johnnys närmaste vän. Filmen är inspirerad av Danny Lyons dokumenterande bilder och intervjuer från boken ”The Bikeriders” (med material från 1965 till 1973). | Den här filmen får full pott – om än en gnutta diffus handling. Den hade ingen tydlig ”början, mitt och slut”-situation (tyckte jag i alla fall), men det behövs inte alltid för att en film ska vara riktigt bra. Den hade drama, många bra skådespelare, coola motorcyklar OCH den var inspirerad av verkligheten. Om man är uppmärksam så återskapas också en hel rad av Danny Lyons fotografier – och sådant kan jag inte motstå! Det var också en spännande och annorlunda ”touch” i filmen att den till stor del berättades genom Danny Lyons intervjuer med Kathy. | 10 av 10 |
| Vild ungdom (1953) | Johnny (Marlon Brando) är ledare för ett MC-gäng som visar noll respekt för sin omgivning – kanske allra minst för lagar, regler och de som vidmakthåller just dessa. Gänget intar en småstad i Kalifornien, och där träffar Johnny den godhjärtade flickan Kathie (Mary Murphy) – och han faller pladask! Saker kompliceras bara när han får reda på att hon är dotter till stadens sheriff… Snart uppstår också problem när stadens invånare tröttnar på stöket och låter deras fördomar styra deras handlingar. | De första orden som visas på skärmen är ”This is a shocking story”, men det vette fan om det var alltså… Om man jämför med dagens filmer så var den här väldigt mild i sin chock-faktor, men jag tycker ändå att den är sevärd. En MC-film från 1953 har ändå en viss charm: svartvitt, kickstartade motorcyklar (Marlon Brando körde en Triumph) och ”badboys” med kepsarna lite på sniskan. För det är väl coolt? Tyvärr tycker jag att själva historien föll ganska platt. Den ledde liksom ingenstans. Några av karaktärerna skulle få lite djup mot slutet av filmen men med oklart och blandat resultat. Men som sagt – värd att se i alla fall en gång! | 5,5 av 10 |
| Burn Out (2017) | Originalet innan Centauros remake från 2022, så här kommer en snarlik beskirvning av ploten: Tony (François Civil) är en fransk superbike-förare som vill satsa på karriären som proffs. Han får en unik chans att köra för en sponsor, men samtidigt får han reda på att hans exflickvän Leyla (Manon Azem), som även är mor till hans barn, har en skuld till ett kriminellt gäng. För att betala av hennes skuld agerar Tony knarkkurir på motorcykel samtidigt som han försöker balansera resten av livet. | Jag kan inte göra annat än att jämföra den här filmen med remaken jag recenserat tidigare. Filmerna var väldigt lika på många sätt. Detaljer skilde sig åt, men den största skillnaden låg i genren: Om Centauro var action så var Burn Out definitivt drama. Tycker att huvudkaraktären i den här filmen var mer nyanserad på ett sätt, vilket jag uppskattar. Pluspoäng för att slutet var tusen gånger bättre än det rumphuggna slutet i remaken. Båda filmerna är sevärda, men den här får ett LIIITE högre betyg enligt mitt tycke. Om du bara ska se en – gå på vilken genre du föredrar, för innehållet är typ samma i övrigt. | 9,1/10 |